I Mål- och budget dokumentet för 2012-2013 beräknas Haninges skulder öka till två miljarder år 2014.

Den moderata Kommunledningen i Haninge talar ofta om kommunens goda ekonomi. Kommunledningen gör gällande att man har förvaltat kommunens pengar på ett bra sätt och att ekonomin är stabil. Men är Haninges ekonomi verkligen så stabil som moderaterna målar upp? Många nämnder redovisar stora underskott och kommunens skulder växer och växer. Snart är vi uppe i två miljarder.

Kommunledningen slog sig för bröstet när de i Årsredovisningen för 2010 deklarerade att ”Tack vare god ekonomisk hushållning av kommunens resurser kan Haninge uppvisa ännu ett starkt bokslut med ett resultat på 143 miljoner kronor”. Därefter genomfördes den skattesänkning med ny skattesats på 19,78 kr, som Moderaterna gick till val på. Allt var frid och fröjd, trots den ekonomiska kris som präglat världen.

Idag kan man inte påstå att det är frid och fröjd i kommunens ekonomi, bara 11 månader sedan årsredovisningen presenterades. Flertalet av kommunens nämnder redovisar stora underskott, Äldrenämnden, Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden, bara för att nämna några. Du kan läsa närmare om Äldrenämndens underskott i en artikel i detta nummer.

Nämndernas underskott är inte det enda som oroar mig, kommunens skulder beräknas bli fördubblade innan denna mandatperiod är slut. 2014 kommer Haninge kommun att redovisa en skuld på två miljarder, enligt kommunens prognos. Efter Haninges ekonomiska kris i början av 90-talet, minskade kommunens skulder tydligt, och nu är de på väg upp igen, långt upp.

Kommunens problem syns redan idag, en ranking från Lärarförbundet visar att Haninges skolor återigen ligger på botten och kommunledningens ambitioner för Haninges elever, likaså. Gällande lärartäthet, utbildade lärare och studieresultat, ligger Haninge mycket dåligt till i jämförelse med övriga landet. Grund- och förskolenämndens ordförande Alexandra Anstrell (M) är inte orolig, hon menar att kommunledningen satsar på kvalitet och kompetens framför fler lärare. Tar man en närmare titt på rankingen visar den att Haninge hamnar på botten i utbildade lärare och Högskolebehörighet. Är det inte dags att erkänna att det inte handlar om kvalitet och kompetens framför fler lärare i skola och förskola, och istället medge att det är en ekonomisk fråga som kommunledningen inte har kontroll över?

Det är enkelt att gå till banken och låna pengar, lika enkelt som att uppvisa en god ekonomi med lånade pengar, men jag tror att vi alla har en del att lära av Greklands ekonomiska kris. Grekland visade på god och stabil ekonomi, samma frid och fröjd känsla, tills krisen väckte dem som en hink med iskallt vatten, ”hallå, ni måste ju betala tillbaka det ni lånat också”! Kanske behöver kommunledningen samma kalla väckning? Ju mer lån kommunen tar, desto mer växer kommunens skulder. Räntehöjningar är att förvänta sig och vad händer om arbetslösheten stiger?

Hur mycket vi än vill lägga 90-talets ekonomiska kris i Haninge bakom oss, så verkar vi istället närma oss den. Det kallar jag inte för god ekonomi och frid och fröjd där Haningeborna är ”nöjda och glada”.

Darina Agha

Chefredaktör