Kritik riktas mot Haninge kommun gällande hantering av gatukostnader.

Haninge kommun har fått kritik från redovisningsbyrån PWC för hanteringen av gatukostnader i bl.a. området Skogs Ekeby i Tungelsta. Det var på begäran av Socialdemokraterna som granskningen genomfördes då kostnadsutfallet blev mycket högre än beräknat. Utredningens beräknade kostnader för utbyggnad enligt detaljplaneförslaget var 7,5 Mkr, men utfallet efter genomförd utbyggnad slutade på 14,465  Mkr. Kommunen har nu tagit fram en ny policy för uttag av gatukostnader.

Det är bl.a. området Skogs Ekeby i Tungelsta som har varit föremål för gatuutbyggnad i kommunen, men kostnadsutfallet som fastighetsägarna och kommunen kommit överens om har överstigit. Utredningens beräknade kostnader för utbyggnad enligt detaljplaneförslaget var 7 500 000 kr, men utfallet efter genomförd utbyggnad slutade på 14 465 000 kr. Fastighetsägarna i området har varit mycket upprörda över detta. Socialdemokraterna tog därför initiativ till att en gatukostnadsutredning skulle utföras av en oberoende part. Kommunstyrelseförvaltningen anlitade därmed PWC som har tagit fram en granskning där kritik riktas mot kommunens hantering av gatukostnaderna i de aktuella områdena.

PWC har genomfört utredningen genom intervjuer och studerande av relevanta dokument. I rådgivningsrapportens slutsats har PWC kommit fram till att gatukostnaderna blev dubbelt så höga, i intervjuerna framkom det brister i Mark- och exploateringskontorets uppföljning av projekteringen, brister i projektledningens löpande kontroll av redovisade mängder och i uppföljningen av projektets ekonomi.

-          Utredningen visar att vi socialdemokrater haft rätt i vår kritik och att ta fram en policy är ett steg i rätt rikting men det krävs också förändrade rutiner i kommunen säger oppositionsrådet Robert Noord (S). För de enskilda som drabbas av gatukostnader är det stora kostnader och därför kommer vi följa utvecklingen mycket noggrant. Nu får det vara slut med slarvet, avslutar Noord.

Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram en policy för uttag av gatukostnader samt riktlinjer, för att bättre gatukostnadsutredningar ska beräknas och minskad risk för stora skillnader mellan utredningarna och verkliga kostnadsutfall ska inträffa.

Sverige är känt för sin medicinska kvalitet inom hälso- och sjukvården. När sjukvården utvärderas i Europa och/eller världen ligger Sverige alltid bland de främsta. Men när det kommer till den läkande processen, där maten spelar en central roll, har vi inget att stoltsera med. Stockholm kan knappas skryta med den nya industriproducerade patientmat som serveras i svarta lådor och där hälften av patienterna inte uppskattar det som serveras. Maten måste bli en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande på sjukhusen i Stockholms län.

Att mat och dryck är en del av varje tillfrisknande förstår alla. Ändå har frågan behandlats oansvarigt och oprofessionellt under allt för lång tid. Det vill vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet ändra på. Får vi bestämma i landstinget efter valet 2010 så kommer vi höja ambitionsnivån avsevärt för maten i sjukvården.

Den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting har uppfattningen att deras nya patientmat inte lider av några allvarliga kvalitetsproblem. Den uppfattningen står i stark kontrast till uppfattningen hos stora delar av den berörda personalen och framför allt hos patienterna på de sjukhus som har infört den nya kosten. Matlådor har sprängts, patienter klagar på matens kvalitet och att den är oaptitlig, sjukhusen får fel leveranser, hanteringen är tidskrävande för den sjukvårdande personalen och maten serveras i oaptitliga svarta plastlådor till svårt sjuka patienter med dålig aptit. Dessutom finns omkring 20 E-nummertillsatser i varje portion mat.

Men det som är mest allvarligt är att personalen börjar slå larm om ökad undernäring bland patienterna. Undernäring bland våra patienter skapar stort mänskligt lidande och hotar patientsäkerheten. Men det är även slöseri med samhällets resurser att låta undernärda patienter åka skytteltrafik mellan sitt boende och sjukhusen. Dessa resurser skulle komma till bättre nytta genom att till exempel åtgärda de växande vårdköerna i Stockholms läns landsting.

Vi Socialdemokrater vill istället att patienten ska få bestämma mer över maten. Det är möjligt utan att göra avkall på de höga kraven. Det finns flera alternativ som gör det möjligt för patienterna att välja bland olika maträtter, där maten är aptitligt upplagd och råvarorna har rätt tillagningstemperatur. För att klara detta måste sjukhusen ha tillgång till kök med kvalificerade kockar. Vi föreslår därför vad vi valt att kalla för Hälsokök. Hälsoköken blir ett alternativ som skapar flexibilitet för patienten. Patientmaten från Hälsoköken ska ha ett högt energi- och proteininnehåll för att bidra till ett snabbt tillfrisknande. Huvudmål ska kompletteras med mellanmål och ibland kan patienten behöva extra kosttillskott i form av till exempel näringsdrycker. Det ska gå att anpassa både portionsstorlek och konsistens på patientmaten. Maten ska också vara tillagad på ett sådant sätt att den minimerar risken för smittspridning. Allt detta kan ses som en självklarhet, men det är långt ifrån verklighet idag för sjukhuspatienterna i Stockholms län.

Vårt förslag om Hälsokök har hämtat inspiration från andra länder, bland annat Hvidovre hospital i Köpenhamn. Där kan patienterna välja från en omfattande à la carte-meny och där patientmaten lagas från grunden av färska råvaror. Systemet är flexibelt och individanpassat med ett stort utbud av olika rätter. Inom 45 minuter efter beställningen, som kan göras enkelt via en knapptelefon när som helst under dagen, levereras måltiden. Med detta mathållningssystem har svinnet minskat och därmed även kostnaderna. Råvaror levereras dagligen från lokala slakterier, bagerier, mejerier och lokala odlingar.

Det är dags att vi stockholmare får bestämma över patientmaten. I landstingsvalet nästa år står valet mellan det rödgröna förslaget om god och vällagad patientmat från Hälsokök eller de borgerliga partiernas industriproducerade mat och svarta lådor.

Ingela Nylund Watz (S)

Oppositionslandstingsråd

Fackförbund och Haninge kommuns anställda är upprörda över att inte längre få ledigt på klämdagar

Haninge kommun har sedan 1970-talet erbjudit en förmån till de anställda där man kan vara ledig under klämdagar, samt erbjudande om arbetstidsförkortning på 12-dagar och 15-dagar. Nu föreslår den moderatstyrda kommunledningen att klämdagar, 12-dagar och 15-dagar avskaffas. Dessutom har kommunen avskaffat den kommungemensamma julklappen till all personal. De fackliga organisationerna i kommunen har skrivit ett protestbrev med uppmaningen att besluta om att förmånen för de anställda finns kvar.

Förmån att vara ledig under klämdagar, samt erbjudande om arbetstidsförkortning på 12-dagar och 15-dagar har varit mycket uppskattad av kommunens anställda, men inför denna period har den borgerliga kommunledningen lyft fram att förmånen skulle leda till kvalitetsförsämringar och påstår att den utgör en konkurrensnackdel för verksamhet utförd i kommunal regi jämfört med motsvarande verksamhet utförd i privat regi. Kommunledningen har även kommit fram med synpunkten där förmånen skulle ställa till med problem vid schemaläggning, och kostnaden då öka när behov av vikarie.

De fackliga organisationerna i kommunen har tillsammans skrivit ett brev till Kommunstyrelsen att de inte accepterar att medarbetarna drabbas på grund av att vissa chefer inte följer de riktlinjer som gäller, dvs. att ledighet beviljas endast då verksamheten tillåter. De uppmanar kommunstyrelsen att besluta om att förmånen finns kvar, i synnerhet om kommunen menar allvar med visionen ”Sveriges bästa kommunala arbetsgivare”.

Namnlistor har kommit in från kommunala verksamheter runt om i kommunen där man är mycket missnöjd med förslaget.

-          Vi Socialdemokraterna ifrågasätter på flera punkter den utredning som gjorts då kostnadsredovisningen inte är seriös och snarare pekar på att kommunen använt tidigare beslut på felaktigt sätt då klämdagar, 12-dagar och 15-dagar enbart varit en förmån då verksamheten så tillåter. Förslaget har heller inte kommunicerats med de anställda som direkt berörs av förmånen, vilket står i direkt strid med nu gällande personalpolitiskt program som lyfter fram god samverkan och öppen konstruktiv dialog. Socialdemokraterna ser heller inte hur kommunledningens förslag kan bidra till målsättningen att Haninge kan bli en mer attraktiv arbetsplats och attraktiv arbetsgivare, säger oppositionsrådet Robert Noord (S).

SRV

SRV Återvinning AB vill från och med den 1 januari 2012 höja renhållningstaxan med 6%. Alldeles för högt anser oppositionsrådet Robert Noord (S) som kräver att kommunen omförhandlar förslaget med övriga kommuner på Södertörn.

Förslaget att medge SRV Återvinning AB:att generellt höja renhållningstaxan med 6 % från och med den 1 januari 2012 godkänns av den moderatstyrda kommunledningen Socialdemokraterna kräver omförhandling. Höjningen avser samtliga tjänster med undantag för taxan gällande storbehållare (storsäck och djupbehållare) samt taxan för restaurang och storkök.

-          En höjning med hela sex procent redan från och med nästa år tycker vi Socialdemokrater är alldeles för hög och kommer att drabba haningeborna rejält. Vi vill att kommunledningen får i uppdrag att i dialog med såväl övriga ägarkommuner på Södertörn samt styrelsen för SRV ompröva beslutet och förhandla till sig en lägre taxehöjning, säger oppositionsrådet Robert Noord (S).

-          Det är inte försvarbart att hantera skattebetalarnas tillgångar på detta sätt säger oppositionsrådet Robert Noord (S). Kommunledningen har inte ens brytt sig om att göra en extern värdering fortsätter Noord.

Bolaget Senectus AB 2008 tecknade 2008 ett markanvisningsavtal gällande Valla gränd. Avtalet skulle gälla under två år. Trots att avtalet gått ut och ingen etxern värdering är gjord så väljer kommunledningen att sälja fastigheten.

-          Avtalet har gått ut och det skulle vara fullt möjligt att ta in fler anbud säger Noord. Vi vet att det fanns fler budgivare på grannfastigheten när den såldes för över 20 miljoner kronor så det är inte osannolikt att vi skulle kunna få ett högre bud fortsätter Noord.

-          Vi kommer nu begära att en extern värdering av fastigheten görs och då är det viktigt att man i värderingen tar hänsyn till att fastigheten skulle kunna användas till fler ändamål än äldreboende. Vi har exempelvis stor brist på bostäder i regionen avslutar Noord.

Ros-Anders Gård, äldreboende i Tungelsta

Budgetprognosen 2011 för Äldrenämnden i Haninge visar på ett underskott med hela 23 miljoner kronor. En konsekvensanalys har tagits fram där det framgår att vid ytterligare kostnadsbesparingar kan kvaliteten och säkerheten i kärnverksamheterna äventyras och vid personalneddragningar kan det bli verksamhetsfarligt. Nu vänder sig en enig nämnd till Kommunstyrelsen för mer pengar.

Budgetramen för 2012 som beslutats av kommunfullmäktige, ligger 12 mkr lägre än den av äldreförvaltningen prognostiserade nettokostnaden för innevarande budgetår. Kostnaderna för 2012 beräknas ligga 46 mkr över den givna budgetramen eftersom kostnadsökningarna under innevarande budgetår samt för 2012, beror på volymökningar, d.v.s. antal äldre med lagstadgad rätt till hemtjänst och särskilt boende blir fler och fler. Besparingsåtgärder för att uppnå budgetbalans är inte möjliga.

Äldreförvaltningen har tagit fram en konsekvensanalys där det framgår att

begäran om ytterligare 46 mnkr i budget för år 2012 grundar sig uteslutande på demografisk utveckling och därtill prognostiserade volymökningar. Nämnden har redan gjort besparingar inför 2012 som motsvarar ett belopp på cirka 10 mnkr. Ytterligare besparingar och kostnadsneddragningar skulle ge marginell ekonomisk effekt och på sikt även ökade kostnader i vissa avseenden. Kvaliteten och säkerheten i kärnverksamheterna skulle äventyras och vid personalneddragningar ytterst kunna bli verksamhetsfarligt.

-         Det känns bra att det är en enig nämnd som vänder sig till kommunstyrelsen och begär kompensation för 2012. Det är viktigt att vi tar konsekvensanalysen som ser riskerna i våra verksamheter på allvar, säger Annett Haaf (S), 2:e vice ordförande i Äldrenämnden.

Kommunens skuld kommer att öka kraftigt under mandatperioden enligt prognosen.

Kommunledningen i Haninge lyfter ofta fram kommunens goda ekonomi, men hur stabil är egentligen kommunens ekonomi?  Samtidigt som kommunen totalt redovisar överskott så har flera nämnder stora underskott. Dessutom beräknas kommunens skulder under denna mandatperiod fördubblas. En ökning med närmare en miljard kronor.

Så sent som förra året deklarerade kommunledningen, att tack vare den goda ekonomiska hushållningen kunde Haninge uppvisa ett starkt bokslut. Idag är utgångsläget ett annat. Flera av kommunens nämnder går åt fel håll med stora underskott. Äldrenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden prognostiserar alla underskott på sammanlagt över 65 miljoner kronor. För tillfället arbetar kommunledningen fram olika sparpaket men frågan som bland annat Socialdemokraterna ställer sig är om det finns möjligheter att göra ytterligare nedskärningar.

-    Redan idag ligger Haninge i botten vad gäller exempelvis lärartäthet i skolan så  linjen att säga upp lärare måste ju vara utesluten säger oppositionsrådet Robert Noord (S). I ett läge där Haninge skulle behöva gasa för att åtminstone inte ligga sist så har kommunledningen tappat greppet och vi riskerar nu ytterligare kraftfulla försämringar fortsätter Noord.

Efter Haninges ekonomiska kris i början av 1990-talet minskade kommunens skulder märkbart. Under krisen låg låneskulderna på närmare 2 miljarder kronor för att sedan minska betydligt till runt 500-600 miljoner kronor under början på 2000-talet. Nu visar balansprognosen att skulderna de närmaste åren kommer att öka markant. Detta bland annat då kommunen gör stora investeringar och Haninge kommun tar över det kommunala fastighetsbolagets Tornbergets externa låneskuld på 605 miljoner kronor. Därmed kommer kommunens samlade fodringar att öka. I kommunledningens egna ekonomiska plan redovisas att redan 2014 kommer kommunens totala skulder återigen ligga över 2 miljarder kronor, d v s på samma nivå som den tidigare krisen.

-     Jag är mycket bekymrad över utvecklingen och om ingenting görs riskerar Haninge att återigen tappa kontroll över situationen, säger Noord. Kommunen borde arbeta fram en plan för ur kommunen långsiktigt ska minska sina skulder så kommunen kan stå stark även i ett läge där exempelvis räntorna höjs eller arbetslösheten ökar. Just nu är vi ute på hal is avslutar Noord.

-         Den högre investeringsnivån de kommande åren kommer att innebär att kommunen måste låna för att kunna finansiera dessa investeringarna. Ett sätt att minska lånebehovet är att öka kommunens resultat och på så sätt finansiera en större del av investeringen med överskott. En annan risk med en för stor investeringsvolym är att räntor och avskrivningar kan tränga ut andra kostnader, säger Jörn Karlsson, Ekonomidirektör i Haninge.

Kommunstyrelsens ordförande, Martina Mossberg (M), vill inte kommentera.

Faktaruta:

Total låneskuld

År 1993 – 2 063 mkr

År 2010 – 340 mkr

År 2014 – ökning med 790 mkr (ink. Tornbergets lån 605 mkr)

Totala skulder i balansräkning

1993 – 2 678 mkr

2010 – 1163 mkr

2014 – 2045 mkr