Socialdemokraterna hade hellre sett att Ungdomens Hus byggdes mer centralt i Handen, som ungdomarna själva önskat.

Därför har nu Socialdemokraterna valt att upplåta sina platser i styrgruppen till två ungdomar som tidigare varit väldigt engagerade i ungdomsrådet och som länge kämpat för ett Ungdomens Hus.

- Vi hade hellre sett ett Ungdomens hus mer centralt då det skapar fler möjligheter men nu är det viktigaste att vi får igång bygget, säger Anders Lindberg (S) 2:e vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Vi vill ta tillvara ungdomarnas kompetens, kraft och engagemang och då är det självklart att låta två ungdomar representera oss i denna styrgrupp fortsätter Lindberg.

Anton Nyström och Stefanie Kasper är de två ungdomarna som representerar Socialdemokraterna i styrgruppen. Tillsammans ska de utveckla innehållet på Ungdomens Hus genom att undersöka vad ungdomarna i Haninge vill göra för aktiviteter och verksamhet. Båda har tidigare varit aktiva i ungdomsrådet. Stefanie Kasper har också varit engagerad i den nationella organisationen Sveriges Ungdomsråd.

- Det ska bli riktigt roligt att arbeta med det här projektet, och extra kul att äntligen göra något viktigt för Haninges ungdomar säger Anton Nyström, ungdom i styrgruppen.

- Det ska bli kul att sitta i styrgruppen, men det roligaste blir att på plats kunna se till att det faktiskt blir ungdomarna som bestämmer om Ungdomens Hus, säger Stefanie.

Fakta om Ungdomens Hus

Budgeten för ett nytt Ungdomens Hus är satt till elva miljoner kronor, tre miljoner kronor för att driva verksamhet och åtta miljoner kronor för att bygga själva lokalerna.

Ungdomens Hus ska startas senast andra kvartalet 2010 vid Rudan center.

Den nuvarande politiska styrgrupp som ska genomföra projektet Ungdomens Hus är den tredje sedan maktskiftet 2006. Denna gång ingår följande politiker: kommunstyrelsens ordförande, stadsbyggnadsnämndens ordförande, kultur- och fritidsnämndens ordförande samt två representanter för den politiska oppositionen.

Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i den politiska styrgruppen.

Åsa Westlund, Europaparlamentariker från Haninge

I förra valet röstade mindre än hälften i EU-valet, säger Åsa Westlund, många ser inte hur besluten i EU påverkar i vardagen. Men faktum är att hur Haningeborna röstar den 7 juni påverkar alltifrån vilka tillsatser som ska få finnas i maten, villkoren på jobbet till hur EU ska bidra till att undvika de värsta klimatförändringarna.

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Dagen efter nationaldagen och precis i inledningen till den svenska sommaren. Vid förra EU-valet valde bara 34 procent av Haningeborna att rösta.

Det är självfallet ett demokratiskt problem om få går och röstar. Europaparlamentet har ett stort inflytande över många viktiga frågor som jobben, klimatet och säkerheten för maten vi äter, säger Åsa Westlund (S), Europaparlamentariker och kandidat till Europaparlamentet i valet.

Westlund har suttit i Europaparlamentet sedan 2004. Hon stod då på plats sju på valsedeln och skulle inte ha blivit vald om det inte var för att nästan 42 000 personer valde att personrösta på just henne.

Hon bedrev en landsomfattande krysskampanj och i Haninge kryssade hela 41% av de socialdemokratiska väljarna för hennes namn på valsedeln.

Åsa Westlund och Robert Noord

Det är ganska fantastiskt att Åsa fick sådant stöd i förra valet och det har självklart varit en tillgång för Haninge att vi haft en ”egen” Europaparlamentariker, säger Robert Noord (S), oppositionsråd.

Haninge och hela Stockholmsregionen är beroende av handel med övriga Europa. En stor del av företagen är exportföretag eller underleverantörer till exportföretag. Därför är internationellt samarbete viktigt för alla kommuner på Södertörn. Haninge har även flera vänorter och ett väl utvecklat internationellt nätverk.

Europaparlamentet beslutar om en rad frågor som berör Haningeborna. De som kanske är mest aktuella nu, när det ekonomiska läget ser bekymmersamt ut, är jobben och klimatet.

Jobb och klimat hänger ihop. En stor del av lösningen på jobbkrisen är att nu göra de investeringar som krävs för att lösa klimatkrisen. Vi vet att vi måste göra en grön omställning av samhället. Om vi gör den nu kan den ge jobb precis när vi ser högre arbetslöshet komma, det vore en klok politik, säger Åsa Westlund.

Westlund sitter idag i Europaparlamentets miljöutskott. Där avgörs även frågor om livsmedel och andra konsumentfrågor. Just livsmedelssäkerhet har varit väldigt uppmärksammat, särskilt nu när glasbitar hittats i kyckling och många är oroliga.

Glasbitarna i kyckling verkar just nu vara en fråga för polisen men på ett mer allmänt plan tror jag det är viktigt att vi har en gemensam politik för säker mat i Europa. Mycket av vår mat kommer från andra länder i EU och det är viktigt att veta att det är tryggt att äta den. Som småbarnsförälder tittar man ju alltid lite extra på vad som finns i maten så att de inte haft i en massa onödiga tillsatser och konstiga ämnen, säger Åsa Westlund.

Spelar EU-valet någon roll för Haningeborna då?

Ja, det gör det. Och inte bara i stora frågor som jobben, klimatet och freden. Faktum är att sex av tio ärenden som behandlas i kommuner och landsting påverkas av EU-beslut. Därför måste vi vara med och påverka vilka beslut EU fattar. Bästa sättet att göra det är att gå och rösta, säger Robert Noord.

Magnus Sundberg

Faktaruta
Valet till Europaparlamentet är 7 juni.
Den förtida röstningen börjar 20 maj.
Sverige har idag 19 mandat i Europaparlamentet och efter valet får vi 18 mandat. Om Lissabonfördraget går igenom får Sverige 20 mandat.
Det sitter 785 ledamöter i Europarlamentet som representerar närmare en halv miljard människor. Besluten påverkar hela EU och handlar bland annat om jobben, klimat, säker mat, jämställdhet och den inre marknaden.

Åsa Westlunds hemsida: asawestlund.se

Mer information om valet, hur och var man kan rösta finns på http://www.val.se/

Nästa år riskerar kommunen tappa ytterligare närmare 260 miljoner kronor. Regeringen har meddelat att stödet till kommunerna tillfälligt kommer öka under 2010 men för Haninge innebär det enbart ett tillskott på cirka 40 miljoner kronor.

Ett minus på över 200 miljoner kronor återstår, vilket motsvarar cirka 500 lärare eller en skattehöjning med cirka två kronor.

- Det är en trist tid. I lågkonjunktur är det mindre skatteintäkter. Lågkonjunkturer kommer regelbundet med en dåres envishet, och tyvärr ser jag inte ljust på nästa år, då det verkligen blir snålhetens år. Det gäller att överleva utan att förstöra bra verksamheter säger Gilbert de Wendel (M).

Socialdemokraterna kommer i sin budget för 2010 som presenteras den 20 maj föreslå oförändrad skatt och att överskottsmålet slopas tillfälligt under 2010 och 2011. På så sätt möjliggörs enligt oppositionsrådet Robert Noord (S) offensiva investeringar. På sikt vill Socialdemokraterna dock återuppta överskottsmålet. Det ska då uppgå till 2 procent.

- Haninge står inför tuffa utmaningar och vi är övertygade om att det går att möta krisen med kraftigt ökade investeringar och utan att höja skatten säger Robert Noord (S). Vi tror på Haninge och genom att tillfälligt slopa överskottsmålet skapar vi utrymme för offensiva investeringar som möjligheter för både fler jobb och fler företag. Med vilja och engagemang så kan vi ta oss förbi dessa svårigheter så att vi återigen kan få ett Haninge som växer och utvecklas, säger Robert Noord (S).

- Vår budget för nästa år kommer att inrymmas inom oförändrad skatt, varken skattehöjningar eller skattesänkningar kommer att genoföras, säger Gilbert de Wendel (M)

Ombyggnad av möteslokaler för miljontals kronor

Kommunledningen med Gilbert de Wendel (M) i spetsen har beslutat att politikernas sammanträdesrum i kommunhuset ska byggas om för 3,7 miljoner kronor, trots att Haninge går in i en allvarlig ekonomisk kris.

Bland annat ska rummet där kommunstyrelsen sammanträder byggas om och även kommunfullmäktiges sammanträden planeras att flytta till kommunhuset vilket kräver enorma investeringar. Detta trots att Kulturhuset när det byggdes anpassades så att kommunfullmäktiges sammanträden skulle äga rum där.

- Det är en nödvändig renovering då det nuvarande sammanträdesrummet är avlångt och exempelvis är det svårt att se bilder, ett fyrkantigt rum skulle underlätta mycket i arbetet, säger Gilbert de Wendel (M). Tanken är att de två stora sammanträdesrum ska renoveras och moderniseras, så att vi kan ha konferenser och seminarier här i kommunhuset. I och med renoveringen ska även tekniken moderniseras och kostnaderna beräknas till ca 3,7 miljoner kr, säger Gilbert de Wendel (M)
 

Dessutom genomförs investeringarna trots att kommunen inte äger kommunhuset. Från början var det planerat att hyresvärden Landic skulle göra investeringen och att hyran skulle höjas för att täcka kostnaden. Men hyresvärden kan inte genomföra investeringen på grund av den rådande finanskrisen.

Beslutet var inte enhälligt. Med röstsiffrorna 8-7 trumfades förslaget i kommunstyrelsen igenom. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot.

Vi har läst i tidningar och sett på TV-nyheterna om hur en del har lyckats, eller inte lyckats, övertyga tillräckligt många grannar så att ett köp har kunnat genomföras. De problem som media speglat handlar i regel om konflikter mellan grannar och nu även på svårigheterna att låna pengar av banken till köpet.

Men – vad händer sen?

HP har tittat på en ombildning som skedde 2003, Åbylund i Västerhaninge, med ögonen på just detta; Vad hände sen?

Haningeposten har träffat ordföranden i bostadsrättsföreningen sedan två år, Kenth Martell, och frågat honom om hur han ser på ombildningen, processen vid köpet och resultatet. Kenth var själv ursprungligen hyresgäst hos Haninge Bostäder och har alltså varit med om hela resan för föreningen, han berättar om starten:

”Ombildningen var inte smärtfri och jag var själv tveksam eftersom jag tycker att hyresrätt är en bra boendeform. Många var entusiastiska och såg fram emot att få äga sin bostad antingen för att det skulle ge fler möjligheter att renovera och anpassa efter egna önskemål eller också därför att man såg möjligheterna att sälja bostaden vidare till ett högre pris och därmed göra en ekonomiskt bra affär. En del hyresgäster kände sig pressade och utsatta för övertalning att köpa. Banken som var engagerad hade lovat att alla som ville skulle kunna låna pengar men när det kom till kritan blev en del nekade lån till köpet och kände sig lurade.”

Ansvar

Både den första styrelsen och de styrelser som kommit senare har haft stora frågor att hantera. Att kliva i ansvar som fastighetsägare medför många förpliktelser som man inte tänker på i början. Långsiktig planering av till exempel underhåll kräver att ekonomin är god och att medel fonderas tills de behövs samtidigt som löpande underhåll i tvättstugor, lägenheter och på lekplatser sköts.

De som bor i området förväntar sig förstås också att snöröjning, sophämtning och liknande ska fungera Ett mer pedagogiskt problem är att en del som köpt bostadsrätt har svårt att skilja denna ägandeform, som ju är en andel i en förening, från lägenheter/bostäder som man äger med full äganderätt. I en bostadsrätt måste man ha styrelsens tillstånd, och ibland byggnadslov från kommunen, för att göra större förändringar.

Styrelsen ansvarar också för att hyror och avgifter kommer in och måste vidta åtgärder när det inte fungerar som det ska. Även från samhället ställs krav till exempel EU-regler för lekplatser, radonmätning i lägenheter och energideklaration för hela fastigheten.

Kenth Martell framhåller att det är viktigt att styrelsen består av personer med kompetens inom områden som är viktiga för styrelsearbetet samt att ledamöterna får utbildning för sitt uppdrag.

In- och utflyttning

Det är viss omsättning på lägenheterna i området, föreningen har själva sålt en del lägenheter som hyresgäster flyttat ifrån. De som köpte och i första hand var intresserade av att göra en god affär har också sålt.

Kanske har också en del ångrat sig när räntorna tidigare steg kraftigt och insett att de hellre vill hyra sin bostad än att sitta med höga lån.”Åbylund är ett trevligt område, många familjer har bott här länge och känner varandra. Föreningen börjar nu hitta sina former och vi hoppas att de som flyttar hit ska trivas och att samarbetet, oavsett om man har köpt eller hyr sin lägenhet, ska göra området ännu bättre” avslutar Kenth Martell.

Maria Levin

Bland annat ska rummet där kommunstyrelsen sammanträder byggas om och även kommunfullmäktiges sammanträden planeras att flytta till kommunhuset vilket kräver enorma investeringar. Detta trots att Kulturhuset när det byggdes anpassades så att kommunfullmäktiges sammanträden skulle äga rum där.

Det är en nödvändig renovering då det nuvarande sammanträdesrummet är avlångt och exempelvis är det svårt att se bilder, ett fyrkantigt rum skulle underlätta mycket i arbetet, säger Gilbert de Wendel (M). Tanken är att de två stora sammanträdesrum ska renoveras och moderniseras, så att vi kan ha konferenser och seminarier här i kommunhuset. I och med renoveringen ska även tekniken moderniseras och kostnaderna beräknas till ca 3,7 miljoner kr, säger Gilbert de Wendel (M).

Dessutom genomförs investeringarna trots att kommunen inte äger kommunhuset. Från början var det planerat att hyresvärden Landic skulle göra investeringen och att hyran skulle höjas för att täcka kostnaden. Men hyresvärden kan inte genomföra investeringen på grund av den rådande finanskrisen.

Beslutet var inte enhälligt. Med röstsiffrorna 8-7 trumfades förslaget i kommunstyrelsen igenom. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot.

Darina Agha

Oppositionsrådet Robert Noord (S) vill se Haninges näringsliv växa och utvecklas, här i samtal med Stefan Johansson från Stockholms Handelskammare.

En av de första åtgärder Robert Noord gjorde när han tillträdde som nytt oppositionsråd för Socialdemokraterna var att tillsätta en särskild grupp med uppgift att arbeta fram en strategi och handlingsplan för hur Haninges näringsliv skulle få möjlighet att växa och utvecklas.

Ett aktivt näringsliv är en förutsättning för att Haninge ska ha en positiv utveckling och då måste det ha högsta prioritet att få företagen att växa och utvecklas säger Robert Noord.

De senaste åren har utvecklingen i Haninge avstannat eller till och med gått åt fel håll. Bland annat så har Södertörns högskola helt och hållet lämnat Haninge, flera statliga myndigheter som Skatteverket, Granskningsnämnden för Radio och TV samt Radio- och TV-verket har flyttat. Fler byggen står still och det finns en risk för att planerade projekt inte kommer påbörjas den närmaste framtiden. Bara det senaste året har närmare en tredjedel av antalet aktiva företag i kommunen valt att lämna eller lägga ned. 2008 hade Haninge 4 853 aktiva företag, ett år senare var det bara 3 586 stycken.

Haninge har mer att ge och vi vet att det är möjligt att vända utvecklingen, säger Robert Noord (S). Men då krävs engagemang och senaste året samtalat med hundratals företagare och det finns förutsättningar för Haninge att växa och utvecklas. Vi måste bara ta tillvara kraften i vårt lokala näringsliv fortsätter Noord.

Jag tror inte siffrorna stämmer. Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning har tagit fram underlaget utan att höra efter med de som handlägger näringslivsfrågorna, säger Gilbert de Wendel (M). Visst har arbetslösheten ökat i Haninge men inte mycket om man jämför med hela landet, säger Gilbert de Wendel (M).

Efter alla samtal och diskussioner med företagare, markägare, organisationer och olika myndigheter så har den näringslivsgrupp som leds av Robert Noord, identifierat ett antal framgångsfaktorer som kommer ligga till grund för det kommande arbetet.

Nästa steg för gruppen är att se hur pass väl Haninge uppfyller framgångsfaktorerna och ta fram en konkret handlingsplan för vad som måste göras för att få Haninge på rätt väg igen.

Punkterna visar utmaningen för Haninge om vi ska lyckas. Idag är få, om ens någon av punkterna, uppfyllda säger Robert Noord. Vi kommer nu arbeta vidare med att träffa även de större företagen som finns i Stockholm för att höra deras syn på hur en kommun kan bli framgångsrik i sitt arbete. Vi kommer också besöka andra framgångsrika kommuner som exempelvis Nynäshamn med utvecklingen av storhamnen, Huddinge med Södertörns högskola eller Botkyrka med sitt upplevelsecenter. Vi har ingen anledning att sikta lägre än dessa kommuner. Jag tror på Haninge och vi har alla förutsättningar att bli bäst, det gäller bara att kavla upp ärmarna och sätta igång att arbeta avslutar Noord (S).

Darina Agha 

Faktaruta

Socialdemokraternas fem framgångsfaktorer för ett växande och utvecklande näringsliv.

Det finns en tydlig och gemensam vision för kommunen. Alla som bor och verkar i kommunen vet vad målet är och delar dess ambition. Visionen är också känd bland människor, företag och organisationer utanför kommunen.

Alla samverkar för kommunens bästa. Alla som bor och verkar i kommunen samverkar för att uppnå visionen och kommunens mål. Företag, myndigheter och politiska partier samverkar för att kommunen ska fortsätta växa och utvecklas.

Det finns en väl fungerande fysisk infrastruktur. Det måste finnas tillgänglig mark för företag att växa och utvecklas. Detaljplanerna ska vara färdiga så att det snabbt går att etablera en väl fungerande verksamhet. Det ska vara lätt att ta sig till och från kommunen. Vägar, järnvägar, flyg och båt ska finnas tillgängligt på nära avstånd och hålla god standard. Tillgång till bra förskolor, skolor, föreningsliv och bostäder är en viktig beståndsdel.

Kommunen är en medspelare. Det är viktigt att politiker och kommunala tjänstemän ser näringslivet som en viktig del i kommunens utveckling och ser sitt uppdrag som att möjliggöra för företagen. Handläggning av ärenden ska gå fort och smidigt och medborgare/företag ska alltid få tydliga svar på sina frågor. Bygglov och tillstånd ska handläggas skyndsamt.

De offentliga samhället ska gå före och satsa på kommunen. För att näringslivet ska vilja investera i en kommun och tro på dess framgång måste det offentliga Sverige visa vägen. Det krävs omfattande investeringar från kommunen, universitet/högskolor och statliga myndigheter innan näringslivet gör motsvarande investeringar.

God kvalitet i förskolan och skolan är kanske den viktigaste framtidsfrågan för Haninge menar socialdemokraten Annett Haaf, en av de många socialdemokratiska fritidspolitikerna i Haninge som arbetar med barnens vardag och möjlighet till utveckling.

Annett ser Socialdemokraterna som ett parti av föräldrar med barn- och ungdomsfrågor som förstaprioritet.

I den socialdemokratiska fullmäktigegruppen är vi många som har småbarn och för oss är det naturligt att sätta barnen i första rummet i det politiska arbetet. Vi är verkligen ett parti av småbarnsföräldrar som hela tiden arbetar på att ge våra barn de möjligheter till utveckling som de har rätt till, säger Annett.

Under förra mandatperioden inledde den då socialdemokratiskt styrda barn- och utbildningsnämnden ett nytt arbetssätt gentemot förskolan och skolan med så kalla

de kunskapskontroller. Arbetet var nydanande och Haninge steg i kvalitetsundersökningar. Ulla Gisslar, 2:e vice ordförande i Grund- och förskolenämnden menar att arbetet var en stor framgång. Det är nu av högsta vikt att arbetet fortsätter.

Den kvalitetsförstärkning som vi socialdemokrater inledde var oerhört viktig. Vi insåg att vi hela tiden måste se till alla barns möjlighet till utveckling och genom kunskapskontroller kunna följa barnen och verksamheten. Att den moderatledda kommunledningen nu fortsätter arbetet är avgörande om vi inte ska falla i kvalitetsstatistiken igen, säger Ulla Gisslar.

Socialdemokraterna har under det senaste året i opposition drivit ett flertal frågor gentemot kommunledningen för att fortsätta kvalitetsarbetet. En viktig motion som lades i Kommunfullmäktige nyligen handlar om nolltolerans mot mobbing.

Mobbning i skolan är fruktansvärt och något vi måste arbeta ännu mer med än vad som gjorts hittills. Vi vill att så fort personal i skolan ser tecken på mobbing ska de ta kontakt med föräldrar för att få med dem i arbetet. Föräldrar har tillsammans med personalen en viktig roll att spela, säger Ulla Gisslar.

I motionen föreslås också en så kallad ’samma dag – garanti” som säkerställer att åtgärder sätts in direkt och inte blir liggande. Allt för att ge barn och ungdomar den trygghet de har rätt till. Andra frågor som Socialdemokraterna ständigt driver är barngruppernas storlek och möjligheten till att få plats på en förskola i närheten av hemmet. Annett Haaf ser en tendens till att barngrupperna växer och att personalen får dra ett allt tyngre lass.

Personalen ute i verksamheten gör ett fantastiskt arbete men allt större och större barngrupper är en omöjlighet även för den bäste pedagogen, säger Annett.

Socialdemokraterna vill därför att kommunledningen nu hårdprioriterar bland de politiska projekten.

Istället för att införa det kostsamma vårdnadsbidraget borde de bygga fler förskolor och satsa på verklig kvalitet för barnfamiljer i Haninge, avslutar Annett.  

Lena Berglund

Kommunal har tagit fram en gemensam plattform med Socialdemokraterna. Kommunals ordförande Birgitta Tångerby samtalar med Socialdemokraternas vice gruppledare Meeri Wasberg.

Rätten till heltid och bra arbetsmiljö är några av de krav som skrivs ned i den nya reviderade politiska plattformen som Socialdemokraterna och Kommunal i Haninge tar fram. Kraven tar utgångspunkt i den inledda lågkonjunkturen. 

Socialdemokraterna och Kommunal reviderar just nu den politiska plattformen som ska utgöra grunden för det fackligt politiska samarbetet. Frågorna har länge varit viktiga samarbetsområden men har genom den moderatledda politiken nationellt och lokalt i Haninge aktualiserats allt mer.

Meeri Wasberg företräder Socialdemokraterna i arbetet och ser plattformen som ett konkret arbetssätt.

Det är otroligt viktigt att vi inte bara talar om personalen som den viktigaste resursen utan att vi också visar det i handling. Vi behöver en plattform där vi gementsamt kommit överens om vad det är vi vill förändra och hur vi ska göra det, säger Meeri.

Bland kraven finns rätten till heltid men också till bra arbetsmiljö och nya forum för strategiska personalfrågor. Kommunals ordförande Birgitta Tångerby menar att plattformen behövs.

Vi märker av en ny oro bland våra medlemmar. Många ringer in till oss med synpunkter och klagomål men vill inte att det ska komma fram till arbetsgivaren. Man är helt enkelt rädd för att förlora jobbet. Det här är en mycket oroande utveckling som inte kommer att minska med den kommande lågkonjunkturen, säger Birgitta.

Den politiska plattformen tar utgångspunkt i oron men också i de tecken på neddragningar som börjar synas ute i verksamheterna.

Att gå ner till 75 % kanske kan kännas som en lösning när man är rädd för att förlora jobbet men då glömmer man lätt att såväl a-kassa som pensionen påverkas av en minskad lön, säger Birgitta.

Plattformen söker därför finna nya lösningar och överbrygga de problem man ser kan uppkomma. Så kallade kombinationslösningar kan vara en idé inom vissa större verksamheter. Istället för att säga upp personal eller kräva att de går ner i deltid kan man kanske hitta ny former och arbetskombinationer.

Plattformens mål är också att få de olika förvaltningarna att nå samsyn kring personalfrågor. Det ska inte skilja på var man är anställd inom kommunen för att ha samma möjligheter. Målet är att göra kommunen till en attraktivare arbetsgivare.

Lena Berglund