Kritik riktas mot Haninge kommun gällande hantering av gatukostnader.

Haninge kommun har fått kritik från redovisningsbyrån PWC för hanteringen av gatukostnader i bl.a. området Skogs Ekeby i Tungelsta. Det var på begäran av Socialdemokraterna som granskningen genomfördes då kostnadsutfallet blev mycket högre än beräknat. Utredningens beräknade kostnader för utbyggnad enligt detaljplaneförslaget var 7,5 Mkr, men utfallet efter genomförd utbyggnad slutade på 14,465  Mkr. Kommunen har nu tagit fram en ny policy för uttag av gatukostnader.

Det är bl.a. området Skogs Ekeby i Tungelsta som har varit föremål för gatuutbyggnad i kommunen, men kostnadsutfallet som fastighetsägarna och kommunen kommit överens om har överstigit. Utredningens beräknade kostnader för utbyggnad enligt detaljplaneförslaget var 7 500 000 kr, men utfallet efter genomförd utbyggnad slutade på 14 465 000 kr. Fastighetsägarna i området har varit mycket upprörda över detta. Socialdemokraterna tog därför initiativ till att en gatukostnadsutredning skulle utföras av en oberoende part. Kommunstyrelseförvaltningen anlitade därmed PWC som har tagit fram en granskning där kritik riktas mot kommunens hantering av gatukostnaderna i de aktuella områdena.

PWC har genomfört utredningen genom intervjuer och studerande av relevanta dokument. I rådgivningsrapportens slutsats har PWC kommit fram till att gatukostnaderna blev dubbelt så höga, i intervjuerna framkom det brister i Mark- och exploateringskontorets uppföljning av projekteringen, brister i projektledningens löpande kontroll av redovisade mängder och i uppföljningen av projektets ekonomi.

-          Utredningen visar att vi socialdemokrater haft rätt i vår kritik och att ta fram en policy är ett steg i rätt rikting men det krävs också förändrade rutiner i kommunen säger oppositionsrådet Robert Noord (S). För de enskilda som drabbas av gatukostnader är det stora kostnader och därför kommer vi följa utvecklingen mycket noggrant. Nu får det vara slut med slarvet, avslutar Noord.

Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram en policy för uttag av gatukostnader samt riktlinjer, för att bättre gatukostnadsutredningar ska beräknas och minskad risk för stora skillnader mellan utredningarna och verkliga kostnadsutfall ska inträffa.

Sverige är känt för sin medicinska kvalitet inom hälso- och sjukvården. När sjukvården utvärderas i Europa och/eller världen ligger Sverige alltid bland de främsta. Men när det kommer till den läkande processen, där maten spelar en central roll, har vi inget att stoltsera med. Stockholm kan knappas skryta med den nya industriproducerade patientmat som serveras i svarta lådor och där hälften av patienterna inte uppskattar det som serveras. Maten måste bli en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande på sjukhusen i Stockholms län.

Att mat och dryck är en del av varje tillfrisknande förstår alla. Ändå har frågan behandlats oansvarigt och oprofessionellt under allt för lång tid. Det vill vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet ändra på. Får vi bestämma i landstinget efter valet 2010 så kommer vi höja ambitionsnivån avsevärt för maten i sjukvården.

Den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting har uppfattningen att deras nya patientmat inte lider av några allvarliga kvalitetsproblem. Den uppfattningen står i stark kontrast till uppfattningen hos stora delar av den berörda personalen och framför allt hos patienterna på de sjukhus som har infört den nya kosten. Matlådor har sprängts, patienter klagar på matens kvalitet och att den är oaptitlig, sjukhusen får fel leveranser, hanteringen är tidskrävande för den sjukvårdande personalen och maten serveras i oaptitliga svarta plastlådor till svårt sjuka patienter med dålig aptit. Dessutom finns omkring 20 E-nummertillsatser i varje portion mat.

Men det som är mest allvarligt är att personalen börjar slå larm om ökad undernäring bland patienterna. Undernäring bland våra patienter skapar stort mänskligt lidande och hotar patientsäkerheten. Men det är även slöseri med samhällets resurser att låta undernärda patienter åka skytteltrafik mellan sitt boende och sjukhusen. Dessa resurser skulle komma till bättre nytta genom att till exempel åtgärda de växande vårdköerna i Stockholms läns landsting.

Vi Socialdemokrater vill istället att patienten ska få bestämma mer över maten. Det är möjligt utan att göra avkall på de höga kraven. Det finns flera alternativ som gör det möjligt för patienterna att välja bland olika maträtter, där maten är aptitligt upplagd och råvarorna har rätt tillagningstemperatur. För att klara detta måste sjukhusen ha tillgång till kök med kvalificerade kockar. Vi föreslår därför vad vi valt att kalla för Hälsokök. Hälsoköken blir ett alternativ som skapar flexibilitet för patienten. Patientmaten från Hälsoköken ska ha ett högt energi- och proteininnehåll för att bidra till ett snabbt tillfrisknande. Huvudmål ska kompletteras med mellanmål och ibland kan patienten behöva extra kosttillskott i form av till exempel näringsdrycker. Det ska gå att anpassa både portionsstorlek och konsistens på patientmaten. Maten ska också vara tillagad på ett sådant sätt att den minimerar risken för smittspridning. Allt detta kan ses som en självklarhet, men det är långt ifrån verklighet idag för sjukhuspatienterna i Stockholms län.

Vårt förslag om Hälsokök har hämtat inspiration från andra länder, bland annat Hvidovre hospital i Köpenhamn. Där kan patienterna välja från en omfattande à la carte-meny och där patientmaten lagas från grunden av färska råvaror. Systemet är flexibelt och individanpassat med ett stort utbud av olika rätter. Inom 45 minuter efter beställningen, som kan göras enkelt via en knapptelefon när som helst under dagen, levereras måltiden. Med detta mathållningssystem har svinnet minskat och därmed även kostnaderna. Råvaror levereras dagligen från lokala slakterier, bagerier, mejerier och lokala odlingar.

Det är dags att vi stockholmare får bestämma över patientmaten. I landstingsvalet nästa år står valet mellan det rödgröna förslaget om god och vällagad patientmat från Hälsokök eller de borgerliga partiernas industriproducerade mat och svarta lådor.

Ingela Nylund Watz (S)

Oppositionslandstingsråd

Som en del i en aktion mot våld och tolerans genomförde JIM-kommittén, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans en seminarieserie om jämställdhet-kvinnofrid-mansrollen som rådande norm i samhället under hösten 2009. Serien bestod av fem olika möten med inbjudna gäster och samtliga evenemang var öppna för allmänheten. Seminarieserien startade den 1 oktober med en paneldebatt i Kulturhuset om våld i nära relationer med representanter från socialtjänsten, polisen, BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, Kvinnojouren, Manscentrum och RFSL. Övriga frågor som behandlades under hösten var ”Manlighet i en låda”- en föreläsning kring mansnormen under ett halvdagsseminarium för gymnasieungdom i Fredrika Bremergymnasiet. Senare under hösten följde förutom filmvisning bl. a två föreläsningar och diskussioner kring jämställdhet i föreningslivet med tyngdpunkten lagd på idrottsrörelsen och studieförbunden.

JIM-kommittén och deltagande studieförbund har beslutat att även under 2010 fortsätta samarbetet kring jämställdsfrågan ur olika aspekter. Frågan kring våld mot kvinnor, attityden mot ungdomsvåld och intolerans mot invandrare och ej heterosexuella är allt för viktig för att förbigås med tystnad. Trots 2010 finns fortfarande mycket att göra.

Ebbe Pettersson
ordf.  JIM-kommitttén

Per Ryhd
v.ordf. ABF Södertörn

I Mål- och budget dokumentet för 2012-2013 beräknas Haninges skulder öka till två miljarder år 2014.

Den moderata Kommunledningen i Haninge talar ofta om kommunens goda ekonomi. Kommunledningen gör gällande att man har förvaltat kommunens pengar på ett bra sätt och att ekonomin är stabil. Men är Haninges ekonomi verkligen så stabil som moderaterna målar upp? Många nämnder redovisar stora underskott och kommunens skulder växer och växer. Snart är vi uppe i två miljarder.

Kommunledningen slog sig för bröstet när de i Årsredovisningen för 2010 deklarerade att ”Tack vare god ekonomisk hushållning av kommunens resurser kan Haninge uppvisa ännu ett starkt bokslut med ett resultat på 143 miljoner kronor”. Därefter genomfördes den skattesänkning med ny skattesats på 19,78 kr, som Moderaterna gick till val på. Allt var frid och fröjd, trots den ekonomiska kris som präglat världen.

Idag kan man inte påstå att det är frid och fröjd i kommunens ekonomi, bara 11 månader sedan årsredovisningen presenterades. Flertalet av kommunens nämnder redovisar stora underskott, Äldrenämnden, Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden, bara för att nämna några. Du kan läsa närmare om Äldrenämndens underskott i en artikel i detta nummer.

Nämndernas underskott är inte det enda som oroar mig, kommunens skulder beräknas bli fördubblade innan denna mandatperiod är slut. 2014 kommer Haninge kommun att redovisa en skuld på två miljarder, enligt kommunens prognos. Efter Haninges ekonomiska kris i början av 90-talet, minskade kommunens skulder tydligt, och nu är de på väg upp igen, långt upp.

Kommunens problem syns redan idag, en ranking från Lärarförbundet visar att Haninges skolor återigen ligger på botten och kommunledningens ambitioner för Haninges elever, likaså. Gällande lärartäthet, utbildade lärare och studieresultat, ligger Haninge mycket dåligt till i jämförelse med övriga landet. Grund- och förskolenämndens ordförande Alexandra Anstrell (M) är inte orolig, hon menar att kommunledningen satsar på kvalitet och kompetens framför fler lärare. Tar man en närmare titt på rankingen visar den att Haninge hamnar på botten i utbildade lärare och Högskolebehörighet. Är det inte dags att erkänna att det inte handlar om kvalitet och kompetens framför fler lärare i skola och förskola, och istället medge att det är en ekonomisk fråga som kommunledningen inte har kontroll över?

Det är enkelt att gå till banken och låna pengar, lika enkelt som att uppvisa en god ekonomi med lånade pengar, men jag tror att vi alla har en del att lära av Greklands ekonomiska kris. Grekland visade på god och stabil ekonomi, samma frid och fröjd känsla, tills krisen väckte dem som en hink med iskallt vatten, ”hallå, ni måste ju betala tillbaka det ni lånat också”! Kanske behöver kommunledningen samma kalla väckning? Ju mer lån kommunen tar, desto mer växer kommunens skulder. Räntehöjningar är att förvänta sig och vad händer om arbetslösheten stiger?

Hur mycket vi än vill lägga 90-talets ekonomiska kris i Haninge bakom oss, så verkar vi istället närma oss den. Det kallar jag inte för god ekonomi och frid och fröjd där Haningeborna är ”nöjda och glada”.

Darina Agha

Chefredaktör

Vem äger mandatet? Partiet eller personen?

Foto: sydsvenskan.se, Jessica Gow

För vissa kom det som en chock, för andra var beskedet väntat, men för de flesta fick misstankarna en bekräftelse. På det senaste kommunfullmäktige meddelade Miljöpartisten Yvonne Radestam att hon lämnar sitt parti efter 35 år. Hon uppger att hon känner sig trakasserad av en partimedlem och vill därför inte längre vara med i den gruppen. Däremot lämnar hon inte sin plats i kommunfullmäktige. Det är här hon blir en så kallad politisk vilde.

Radestam är inte ensam vilde här i Haninge. Kommunfullmäktige i Haninge har efter Radestams avhopp, idag tre vildar vilket är ett stort problem för den politiska majoriteten.

Sepideh Erfani meddelade förra året att hon lämnar Folkpartiet och går med i Socialdemokraterna. Därmed tillhör hennes mandat i fullmäktige fortfarande Folkpartiet men som medlem i S röstar hon med oppositionen. Detta har även Yvonne Radestam gett utryck för att hon tänker göra. Faktum är precis som Miljöpartiets gruppledare Anna Melker säger i en kommentar till Haningeposten, att Radestam oftast röstat tillsammans med oppositionen det senaste året. Den tredje vilden i Haninge är en f.d. Sverigedemokrat som ingen riktigt har koll på.

Fenomenet med de politiska vildarna är inte unikt för Haninge. En artikel från SR, Hallandekot (120310) uppger att antalet politiska vildar har varit rekordhögt under förra mandatperioden. Detta vilar på en enkät som Dagens Samhälle tagit fram där 108 ledamöter avsagt sig sitt medlemskap i partiet de gick till val med, och idag är politiska vildar. Vissa har sökt medlemskap i ett nytt parti, andra är partipolitisk obundna. Det är i princip en fördubbling från mandatperioden innan.

Det har nu gått drygt ett år efter valet, och redan nu har Haninge tre politiska vildar. Om trenden fortsätter i samma takt kan konsekvenserna för den politiska majoriteten bli stora. Men min fundering är dock, varför flyr de från den politiska majoriteten?

Det kan bero på att Haninges politiska ledning består av en sammansättning av 5 partier, allianspartierna tillsammans med Miljöpartiets 4 mandat. Moderaterna i Haninge har 21 mandat och har den enda kommunalrådsposten, samt ordförandeskapet i kommunstyrelsen. De har kört en hård linje där resterande allianspartier och MP fått vika sig och anpassa sig till moderat politik.

Skämtet som cirkulerar bland den politiska majoriteten är begreppet streckpartiet där man skojsamt menar att de tre vildarna kan bilda ett eget parti. Streckpartiet kommer från den beteckning, eller det streck de får i fullmäktige (-) när de lämnat sitt parti. Och visst kan vi alla skoja om det nya streckpartiet i Haninge, men faktum är att detta streckparti borde skrämma moderaterna en hel del. Streckpartiet är faktisk med sina tre mandat större än både Centern och Kristdemokraterna med sina två mandat var.

De politiska vildarna måste som alla andra ha möjlighet att få avsluta och påbörja medlemskap efter vad de känner ligger rätt till för dem just då. Ett problem som ofta debatteras är att man anser att vildarna använt sig av partiets namn för att komma in i fullmäktige och därefter kört sitt eget politiska race. Kommunstyrelsens ordförande i Haninge, Martina Mossberg tycker att vildarna borde förbjudas. Lämnar man ett politiskmedlemskap inom sin tid som ledamot i fullmäktige, bör man även lämna sin fullmäktigeplats.

Andra menar, däribland vildarna själva, att de tror mer på personvalssyystemet och ett brett samarbete.

Ser man på Österhaninge församling, kan man hålla med om att ett brett samarbete är viktigt. Där har man sett värdet i att en kompetent ledare leder och där har man kopplat bort partipolitiken. Trots att Socialdemokraterna är i opposition, har Robert Noord tillträtt som ordförande efter att Tommy Lundin från FOG avsagt sig sitt uppdrag. Enligt Moderaternas ledare i kyrkan, Mauritz Carlsson, handlar det om att lägga partipolitiken åt sidan och se vad som är bäst för församlingen.

Moderaterna i Haninge kanske borde lära av Österhaninge församling när det gäller samarbete över partigränserna, annars finns det risk för att den politiska majoriteten behöver ge sig ut på viltjakt.

Darina Agha

Chefredaktör

Sommaren är på väg till Haninge, det blir tydligare för var dag, med det fina vädret och människor som är ute och njuter. Haninge skiner. Under förra året gick kommunen med 146 miljoner i överskott och förre detta kommunstyrelsens ordförande Gilbert de Wendel (M) skriver i årsredovisningen från 2010 ”tack vare god ekonomisk hushållning av kommunens gemensamma resurser kan Haninge uppvisa ännu ett starkt bokslut”. Haninge verkar må bra.

Och visst är det så, Haninges befolkning växer och vi är snart 77 000 invånare i denna vackra ”inte bara skärgårds kommun” och är därmed 25:e största kommun. Vega staden har tagit fart och fler stadsdelar är planerade att byggas, kommunen är under utveckling. Kommunalskatten kommer att sänkas med 30 öre och skattenivån i Haninge blir därmed 19,78 kronor.

Ungdomens Hus, Lakeside har öppnat för de lite äldre ungdomarna att hänga på, dessutom har Haninge fått två nya naturreservat Rudan och Tornberget.

I detta nummer av Haningeposten kan du dock också läsa om en annan verklighet som Haninge står inför. En verklighet där Haninge brister allt mer i kvalitén i välfärden för att trots att kommunen går med överskott går Haninges välfärd med underskott, och jag ska förklara varför.

Personaltätheten i förskolan ligger i botten för Haninges del enligt Skolverket. Det går hela 6,2 barn på varje anställd. Ganska trångt för barnen i Haninge. SKL visar att Haninges skolor har fallit från plats 241 till plats 272 av Sveriges 290 kommuner. Haninges skolor faller.

Inte heller detta år har Haninge kommun infört sommarjobbsgaranti för alla ungdomar. Kommunledningen är nöjd med de 300 platser som kommunen erbjuder idag, fastän det kommit in 721 ansökningar totalt. Dessutom pekar en färsk undersökning från TCO på att unga som blir arbetslösa i en högkonjunktur, inte får sommarjobb eller blir arbetslösa direkt efter skolan, får försämrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Sommarjobb ökar helt enkelt chansen för ett framtida jobb. För vi vill väl att ungdomar ska jobba, eller?

Det går inte så bra med ungdomsarbetslösheten i Haninge.

Enligt den utredning som kommunen gjort när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa under våren 2010, visar att barn och ungdomars psykiska hälsa i Haninge inte är och att ytterligare insatser är nödvändiga. Här föreslår den kommunledningen en workshop… Kommunledningen i Haninge verkar inte inse hur allvarligt det är med att barn och ungdomar inte mår bra. Tar man inte barn och ungdomars psykiska hälsa på allvar i Haninge?

Rädda barnen har tagit fram en rapport som visar att barnfattigdomen i Haninge ökar. 2111 barn lever i fattigdom där föräldrarna inte har råd med självklara saker som ett medlemskap i en idrottsförening för att medlemsavgiften är för hög, eller så måste barnen tacka nej till att följa med på skolutflykter med klassen för att det inte finns mat till en matsäck. Ibland är det för dyrt med vinterjacka trots att även denna vinter bjudit på både kyla och snökaos, även i Haninge. Ordförande för Rädda Barnen i Västerhaninge är bekymrad. Många barn i Haninge är fattiga.

Bostadsbristen i Haninge är allvarlig. Särskilt för ungdomar. Vi har snart ingenstans att bo. Vi verkar inte få plats i Haninge. När Haninge Bostäder får en ledig lägenhet i centrala Handen kan det komma in över 450 intresseanmälningar. Och det är inte konstigt eftersom den moderatstyrda kommunledningen endast byggde 34 hyresrätter under förra mandatperioden.

Köerna i äldreförvaltningen till seniorboende är idag stora de också. Idag väntar 530 personer och hälften av dem har prioriterade behov.

Haninge verkar inte värma alla, särskilt inte de 240 elever som inte får gå kvar på Jordbromalmsskolan för att den nu läggs ned. Det har ingen missat. Men i Haningeposten kan ni läsa om ett gäng killar som trots de motgångar Jordbro står inför, startat ett nytt fotbollslag, AC Jordbro. Haningeborna kämpar.

Snart är det Första Maj, det kommer att firas världen över. För Haninges del är jag säker på att talen kommer att innehålla en hel del om den problematik som fortfarande råder i Haninge. Kanske tar man upp att Socialdemokraterna hade ett förslag till Mål och budget för 2010 där en strategi presenterades för hur kommunen både skulle kunna åstadkomma ett överskott och samtidigt höja kvaliteten i välfärden. För det vore väl något för Haninge, en stark ekonomi och en hög kvalitet i välfärden. Då kanske solen skiner över hela Haninge.

Darina Agha

Redaktör

Kapitel II: Pararellt med denna assimileringsprocess blir segregeringen allt tydligare. Bostadspolitiken på 60- till 80-talet präglar tydligt sin konsekvens i dagens samhälle. Det blir allt fler förorter med över 80 % invandrare bosatta i området. Sonen/dottern till flyktingen eller arbetskraftinvandraren känner sig sviken av samhället. Han/hon ser bristerna i integrationspolitiken och kritiserar medelsvenssons attityd gentemot invandraren. Oftast beskriver dem situationen som sådan; – ” även fast min pappa var läkare i Irak så är han pizzabagare i det här landet, ingen ger oss jobb i det här landet”. Han väljer att gå i pappas fotspår och hjälper till att driva familjens pizzeria. Som tjej accepterar hon familjens värderingar och normer och tycker att det västerländska synsättet på frihet är en överdriven illusion om alla människors lika värde. Både hon och brodern bryter klart och tydligt i språket och identifierar sig gärna som invandrarungdomar. Det är inte alls självklart att begrepp som perspektiv, feminism, konstruktion med mer går att definiera per automatik för dem och istället är slangspråket deras verktyg i kommunikation och som yttrande medel.

Kapitel III: Individerna som jag ovan beskrev är två väldigt vanliga vägval dagens invandrarungdomar kan ställas inför. Nyanserna är väldigt klara men det är av allra största vikt att vi försöker bredda våra historiska kunskaper om folk som flyttat till Sverige genom århundraden när vi pratar integration. Vallonen, finnen och många fler folkgrupper kom till Sverige långt före den tid jag beskriver ovan och till viss del har det dessvärre, oavsett om vi velat eller inte skett en assimilering i hög grad. Idag ser vi exempelvis ingen skillnad på vallonen och svensken då valloner faktiskt fått cirka 400 år på sig fram till idag för att bli ”försvenskade”. Assimilering i mina ögon är ett hot mot mångfalds idealet som vi länge pratat och kämpat för. Toleransen för olikheter är uppenbarligen inte så högt som vi trott i Sverige. Däremot är min andemening i min ledare att oavsett om vi vill eller inte sker en assimileringsprocess i vårt land som länge präglat europeisk integrationspolitik. Min slutliga tankeställare blir om man då följer historiens utveckling bland invandrare faller det väldigt naturligt att mina barnbarns barn inte kommer att heta Güngör i efternamn utan kanske Svensson ifall familjen och kommande generationer väljer att bo kvar i Sverige.

Ge mig lika lång tid som en ättling till vallon och jag lovar Er att jag då kommer uppföra mig svenskt, vad det nu än betyder, för kraven är väldigt höga och låt i integrationens namn mig vara olik till viss mån.

Emre Güngör

Redaktör

Sedan valresultatet har jag suttit i en rad olika sammanhang och diskuterat FIASKOT, dels att det gick så dåligt för Socialdemokraterna men även Sverigedemokraternas framgångar både nationellt såsom lokalt i Haninge (från 2 till 4 mandat i kommunfullmäktige). Krisberedningar, valanalyser, empirisk forskning med många andra metoder används för att förklara men det många redan vet talar ingen om. När det gäller det historiska usla resultat som Socialdemokraterna lyckades åstadkomma finns inget annat än ledarna att skylla på, åtminstone lägga huvudansvaret på och då tänker jag framförallt på partiledaren, Mona Sahlin. Personligen anser jag att hon är väldigt klipsk, klok, erfaren med mycket mer, men det finns inte många valarbetare som under valrörelsen som fått höra av medborgare att de tänker rösta på Socialdemokraterna ”tack vare” Mona.

En kriskommission är tillsatt av partiet men även väntar många både innanför och utanför partiet på hennes avgång. Sedan urminnes dagar är det länge känt att en politiskt ledare måste vara omtyckt av folket ifall denne skall lyckas. Enligt mig var hon redan stämplad innan hon blev tillsatt med sitt förflutna och inte heller blev det bättre när hon av media presenterades som ett tredje alternativ efter Anna Lindh och Margot Wallström.

I arbetet som politiker är vissa saker väldigt givna och centrala och en sådan sak är ordet förtroende. Hela det politiska uppdraget är ett förtroendeuppdrag och för att lyckas som demokratisk politiker måste man alltså ha förtroende, antigen av folket eller direkt av partiet. Har man fått det slutnämnda, förtroende av partiet, och har dessutom en funktion att vara ett ansikte utåt så blir det lika viktigt att ha förtroendet även hos folket. När valresultatet den 19 september blev fastställt så använde Mona själv ordet ”fiasko” för att beskriva valresultatet och nu två månader efter valresultatet anser jag det vara ett fiasko att hon sitter kvar på den positionen. Är det en förnyelse som skall ske inom partiet så måste den ske nu, inte imorgon utan redan igår.

Biskopen Helge Brattgård sa mycket klokt att ” att vara chef är en position, att vara ledare är en relation.” Just någonstans där kan jag känna att Mona Sahlin inte har lyckats, relationen till folket men även till sina egna (LO-kollektivet) har lett till misstroendet. Med ett fortsatt ansvar för Sverige anser jag att det ligger i Socialdemokraternas intressen att se över frågan om partiledare och ställa det till sin spets.

Emre Güngör

Redaktör